Finansiärer sökes: 2016–2018 Expedition Nasafjäll – ny kunskap, trycksaker, guidade visningar och utställning

Guidad visning på Nasafjäll med teknikhistoriker Kenneth Awebro. Foto © Maria Söderberg

29 december 2015

Till den som vill stödja ett angeläget projekt! Välkommen att ringa 070 3500555! 

Totalsumma för tre år: 543 000 kr och för ett år, dvs det första året 2016: 209 000 kr.
Eller skriv ett mejl: info@mariafoto.se

2016–2018:
Expedition Nasafjäll – ny kunskap, trycksaker, guidade visningar och utställning


Redan Gustav Vasa intresserades sig för malmfyndigheter i norra Sverige. Det avgörande beslutet togs dock långt senare. I en brevväxling mellan riksrådet Carl Bonde och rikskanslern Axel Oxienstierna år 1635 beskrivs en silverfyndighet i “Pitta lappmark in mot fiälringen”. Redan samma år påbörjades bygget av gruvan på fjället Nasa i det oklara gränsområdet mellan Norge-Danmark och Sverige. 

Till Nasa rekryterades bergskunniga ingenjörer och gruvfogde från Sala silvergruva. Arbetsfolk kom från Skellefteå- och Piteåområdet. Istället för att bli utskrivna i kriget blev de sända till Nasa. Min hemkommun hade förmodligen sett annorlunda ut om inte gruvepoken på 1600-talet hade satt sin speciella prägel. Det är svårt anta hur, men med gruvdriften skapades nya orter, församlingar och administrativa strukturer. Transportleder med hållorter etablerades och kavelbroar byggdes över myrar för att smidigare kunna nå Bottenvikens orter. Nybyggen etablerades. Samernas liv förändrades. Deras handel och nomadiserande liv inskränktes. Nu skulle de mer tjäna de transporter som var så nödvändiga för att få fram malmen till kusten. Kristnandet tog fart, vilket underbyggde och stärkte ett kolonialt förhållningssätt till människorna i norr. 

I berättelsen om Nasafjäll, med dess tre gruvepoker under perioden 1635 till 1912, ligger en resurs. Man kan också uttrycka det som en möjlighet. Onekligen utgör Nasafjäll med sin gruva, och smälthytteområdet Silbojokk, ett riksintresse. Det kan ses utifrån flera aspekter som till exempel samefrågan, kulturmiljövård, miljösanering, relationen med Norge och Danmark. På ett mirakulöst sätt återstår fortfarande så mycket lämningar på plats.

Det kala fjällområdet en kilometer från gränsen är i sig ett utomhusmuseum. Men det kan vara svårt att ta till sig platsen och utläsa dess historia utan sakkunskap. Det finns material i form av böcker och forskningsarbete inom gruv– och kyrkohistoria som kan användas. 
I anslutning till senare tids utgrävningar av Silbojokk, där det fanns en smälthytta under perioden 1635 till 1659, och församling med kapell kastas nytt ljus över händelser. 

Men ännu finns mycket att göra för att åskådliggöra för en bredare publik vad som hände.

En bakgrund

Inför sommaren 2010 annonserade jag flitigt för att få sällskap under en vandring från Nasafjäll till Skellefteå. Först gick det inte så bra. Första dygnet var jag ensam, men sedan visade det sig att allt fler gjorde sällskap – korta och något längre sträckor. Nästa år blev det Nasafjäll till Piteå, och därefter Nasa till Mo i Rana. Dessa vandringar längs lederna var tänkt att illustrera de tre epokerna.
För varje år ökade intresset för att besöka själva gruvplatsen. Även möten längs med leder och vägsträckor har ägt rum, närmare vid 25 tillfällen.

Sedan 2011 har närmare femhundra besökande personer anslutit vid gruvan för guidade visningar och lunch i det fria. Rana Turistförening i Norge har medverkat sedan 2012, vilket har gett ett norskt perspektiv och många nya vänner. Vi har tillsammans genomfört seminarier på Helgelandsmuseet. Till Silbojokk har åtta guidade visningar arrangerats under fyra somrar. De senaste gjordes i samarbete med Länsmuseet i Norrbotten. 

Som guider har jag anlitat de allra främsta: Teknikhistoriker Kenneth Awebro (på inrådan av Ingela Bergman, Silvermuseet), Södertörns högskola, författare Bo Lundman, Piteå – som utgett en bok om den tredje brytningsperioden – arkeologerna Lennart Klang och Lena Berg Nilsson. 

Kyrkoherde Anders Mattson inbjöds delta 2014 och höll en minnesstund över de som dött på fjället. Undertecknad har varit ansvarig som arrangör och svarat för logistik. ABF Norr och Arjeplogs kommun har varit medarrangörer.

Under två år har toppen av Nasa (1 211 m ö.h.) ingått i Top of Arjeplog vilket fått ett hundratal att även besöka gruvområdet i anslutning till sina turer. 

Den 6 juli 2014 engagerades arkeolog Lennart Klang för en extra visning. Han arbetar som inom den rikstäckande konsultgruppen Landskapsarkeologerna. De har bland annat specialiserat sig på bergshistoria inom ramen för sitt forskningsprogram. En annan specialité inom gruppen är information på skyltar och i skrifter. På vägen tillbaka till E6 i Norge diskuterade vi ett litet större projekt om Nasafjäll. Vi var ense om att det fanns så oerhört mycket mer att berätta om gruvepokerna. Här fanns flera perspektiv att lyfta fram. I mars 2015 träffade vi Kenneth Awebro och arbetsgruppen ”Expedition Nasafjäll” föddes.

Den 6–9 augusti genomförde vi de första seminarierna och visningarna på plats i Nasa. Från Landskapsarkeologernas sida deltog fem deltagare. (Se gärna deras nyhetsbrev www.landskapsarkeologerna.se). De gjorde en första fältstudie. 
I oktober 2015 presenterades Expedition Nasafjäll vid ett seminarium om gruvhantering och historia på Jernkontoret, Stockholm.

Ansökan – syfte, mål och budget

Idén är en tvärvetenskaplig grundad kunskapssammanställning av vad man kan se och berätta om på Nasafjäll. Syftet är att utveckla Nasafjäll till ett hållbart, långsiktigt och välkänt besöksmål med särskild hänsyn till miljöns speciella karaktär. Denna karaktär gör att det inte lämpar sig för massturism – istället bör målgruppen utgöras av mindre grupper som på olika sätt tar del av den unika kulturhistoria som erbjuds. 

Som mål för ett hållbart besöksmål Nasafjäll är tanken att:
---  öka kunskap och medvetenhet om gruvans betydelse för folken i norr – inte minst vad gäller koloniseringsperioden på 1600-talet – vilket inte minst innefattar den samiska befolkningens villkor.
---  fördjupa upplevelsen vid besök. 
---  främja och utveckla turistföretag som kan arrangera visningar, transporter och övernattning. -
--  samverka med samebyarna för att göra berättelsen om Nasafjäll känd och i det sammanhanget även se till att besök vid gruvan inte stör rennäringen. Detta uppnås i samarbete med medlemmar från framför allt Svaipa sameby.


För att nå målet behövs nytt material och en kunskapssammanställning. Detta inleddes under 2015. Fem arkeologer inom Landskapsarkeologerna genomsökte området och registrerade objekt, samt inledde en kartering av lämningar inom fyra gruvfält och en bokverksplats. (Självklart gjordes detta utan att vidröra några lämningar).
Men finns det något behov?
Har inte allt blivit undersökt redan?
Finns det inte redan tillgängliga guider och böcker? Arjeplog är ju ”silverkommunen”.

Tyvärr, här lyser en ordentlig undersökning med sin frånvaro. Visserligen är platsen fornminnesmärkt (RAÄ-nummer Arjeplog 362:1) och länsstyrelsen i Norrbotten har gjort i ordning en informationsskylt i den s k gruvstugan. Här finns varningsskyltar om att vattnet är bly- och arsenikförgiftat. Ingen har dock kartlagt alla gruvhål, slagghögar och det lager av historia som finns i området som sträcker sig från 1635 till 1912. Här finns hus- och industrigrunder, en plats där kyrkan stod och en kyrkogård. I modern tid har ”gravstenar” rests och en ”kyrkklocka” (järntriangel) uppförts som rekvisita i anslutning till en filminspelning.
Den föreslagna undersökningen går ut på att inventera och kartera hela området. Det ska ske i en kronologisk kedja så att lämningarna i nästa steg lättare kan presenteras.

För den som söker faktalitteratur om Nasafjäll hänvisas man främst till Janrik Bromés gedigna sammanställning från 1923. Den finns enbart finns att köpa via antikvariat för ca 1 000 kr eller går att låna på några få bibliotek. Bo Lundman har förtjänstfullt skrivit om perioden efter 1810. Kenneth Awebros 1980-talsserie med häften är visserligen väldigt innehållsrika, men kan inte köpas eller beställas annat än hos författaren. Många myter sprids fortfarande om både Nasa- och Silbojokksepoken, inte minst till följd av Petrus Læstadius 1830-talsskildringar (som i övrigt har mycket stora förtjänster). När boken
Den arkeologiska undersökningen – Silvret från Nasafjäll (red. Ylva Roslund) utkom 1989 täpptes en kunskapslucka igen, men den beskrev främst fyndigheter i anslutning till smälthyttan.
Fortfarande är det höljt i dunkel vilka människorna egentligen var som arbetade, levde och dog i anslutning till det stora industriprojektet. Här kan man inte utelämna kristnandet av befolkningen. Vid Silbojokk finns omkring 160 personer begravda enligt en rapport 2005 av Kenneth Awebro. De var sannolikt samer. Men vilka var de? Finns det några släkttrådar att dra fram till vår tid? I den arkivundersökning som undertecknad tänker göra omfattas denna fråga. På samma sätt kan studie av avlöningslistor och brev till Bergskollegiet ge svar på frågor om människorna och deras liv.

Denna ansökan, som är en fortsättning på den inledda Nasafjällsexpeditionen och ett fördjupat samarbete med Landskapsarkeologerna, hoppas nu på stöd. Det behövs en eller flera samarbetspartners. Det är naturligt att i första hand vända sig till Arjeplogs kommun. [Denna ansökan är riktad till dem, men även andra kommer att få ansökan som till exempel Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbotten, Sparbanken Nord.]
Jag ser även detta projekt som en del av en satsning på turism. Inför 2016 års verksamhet planerar vi för nya visningar och föredrag. Det vore bra kunna genomföra utökade fältstudier av arkeologer och historiker för att få fram mer kunskap. Det skulle behöva engageras en geolog som kan tillföra mer uppgifter om berggrund och mineralhantering. Vi vill också engagera medlemmar i Svaipa sameby för att få mer kunskap om rennäringen i området. Detta är del A i budgetförslaget.

Under 2015 gick Landskapsarkeologerna och undertecknad in med egna medel. Summan var 150 000 kr. Vi fick 5 000 kr från Norrbottens läns landsting, 1 000 kr från Arjeplogs kommun och 1 000 kr från ABF Arjeplog.

För perioden 2016 till 2018 önskar undertecknad i samarbete med Landskapsarkeologerna och Kenneth Awebro arbeta med följande:
---  Skrift i form av en guidebok för besök i gruvområdet.

---  Bok där vi sammanfattar kunskapsläget i en sammanfattande form av populärvetenskaplig karaktär.
---  Utställning – producera ett underlag. Även skyltar.

Här finns all anledning att söka ett närmare samarbete med Norge. Inte minst kan färdigställandet av Tjerntunneln förhöja engagemanget. När den nya efterlängtade tunneln öppnar 2019 vore det fantastiskt om det kan ackompanjeras med ny kunskap om aktiviteter som funnits i fjällgränsområdet.
Denna treårsperiod utgör del B i budgetförslaget.

Vad avser framtagandet av nytt forskningsmaterial önskar vi presentera detta mer utförligt under 2016.
Här är det framför allt Landskapsarkeologerna och Kenneth Awebro som har uppslag. För egen del är mina studier i historia tänkt att stödja berättelsen om Nasafjäll. I första hand handlar det här om vilka människor som engagerades för gruvdriften.

För att sammanfatta våra möjligheter har:

---   Landskapsarkeologerna bergshistoriska specialkunskaper och en mångårig erfarenhet av
kvalificerade undersökningar. 

---  Kenneth Awebro teknikhistoriska kunskaper med ett flertal skrifter och böcker om gruvhantering.

---  Undertecknad arbetar som fotograf/ journalist, nu historiestuderande och i vår även antagen till arkeologikurs om metallhantering i förhistorisk tid till och med medeltid. Producerat dokumentärfilm för SVT om Laisvallgruvan (2010) och boken ”Blygruvan i Laisvall” (2010), samt skrift om Nasaleden (2011). 

---  Vi ett brett kontaktnät i Sverige och Norge för att engagera föreläsare och annan kompetens för att uppnå målen.

Ansökan för 2016 avser 209 000 kr (A) och ansökan (B) för treårsperioden 2016–2018 543 000 kr. En diskussion om innehållet önskas och i nästa steg är tanken att – när vi förhoppningsvis har mer att erbjuda – ta kontakt med Silvermuseet eller/och andra museer/institutioner.


Med vänliga hälsningar!



Maria Söderberg
Expedition Nasafjäll


I samverkan med Lennart Klang för Landskapsarkeologerna och Kenneth Awebro.
Nyhetsbrev här: http://www.landskapsarkeologerna.se/wp-content/uploads/Nyhetsbrev-3-2015.pdf

Detaljerat budgetförslag kan skickas över vid intresse! 






Referenser och källor, ett urval:

Domböcker för Piteå, rådhusrätt- och magistrat, Härnösands landsarkiv. 

Födelse- och dopbok från Silbojokk församling. 

Arjeplogs kyrkoarkiv SE/HLA/1010006/A  1/1
Riksarkivet, brevväxling Carl Bonde och Axel Oxienstierna E571
Bergsamtet/Bergstatens arkiv finns idag på Krigsarkivet med avlöningslistor och utrustning till Nasafjäll.

Brev från gruvfogden Lybecker, lappfogde Olof Jonsson och Ægidius Otto. De som är bevarande finns i Riksarkivet.

Awebro, Kenneth, Luleå silververk: ett norrländskt silververks historia, Luleå (1983)

Awebro, Kenneth, Från malm till mynt: en historisk-metallurgisk studie om Nasafjäll, Studia (1986b)
Awebro, L. Klang. Jernkontorets Bergshistoriska Utskott H 72. Stockholm.
Awebro, Kenneth, Gruvor och bruk i Norrbotten, Norrbottens synliga historia : D. 1, Studia (1992)
Awebro, Kenneth. Bergskristall i Nasafjällsområdet. Från Nasafjäll till Olden. Subarktisk gruvhantering med
fokus på Västerbottensfjällen. Föredrag från symposium i Luleå den 31 mars 2000, s. 69-86.
Red.: K. Awebro och L. Klang. Jernkontorets bergshistoriska utskott H 70. Stockholm.

Awebro, Kenneth. Egidus Otto och Nasafjälls silvergruvor – planer på att återuppta driften efter förstörelsen 1659.
Subarctic Mining II. Paper presented at a symposium in Luleå, June 15th 2001, s. 55-69. Red.: K. Awebro,
L. Klang. Jernkontorets Bergshistoriska Utskott H 72. Stockholm. 

Awebro, Kenneth & Klang, Lennart. Förord. Från Nasafjäll till Olden. Subarktisk gruvhantering med fokus på
Västerbottensfjällen. Föredrag från symposium i Luleå den 31 mars 2000, s. i-v. Jernkontorets bergshistoriska
utskott H 70. Stockholm.  

Awebro, Kenneth & Klang, Lennart: Subarctic mining history in the Barents region - an important area for crossover
scientific research. Subarctic Mining II. Paper presented at a symposium in Luleå, June 15th 2001, s. i-ii.
Jernkontorets Bergshistoriska Utskott H 72. Stockholm.
Berg Nilsson, Lena. Sala och silverbergen. Bergsbruk – gruvor och metallframställning. Sveriges National Atlas
(SNA). (2011). Publicerad även i engelsk version: Sala and the Silver Mines. Swedish Mining and
Metalworking – Past and Present.

Berg, Lena. Early phases of subarctic ore-mining – from prehistory to history. Subarctic Mining II. Paper presented
at a symposium in Luleå, June 15th 2001, s. 71-79. Red.: K. Awebro, L. Klang. Jernkontorets Bergshistoriska
Utskott H 72. Stockholm. 

Brantenberg, Odd Terje, och Kalstad, Joan Albert: Reindrift, samisk samfunn og kultur på Saltfjellet.
Tromsø : Samisk-etnografisk avd. Tromsø Museum. UiTø, 1987.
Bromé, Janrik Nasafjäll – ett norrländskt silververks historia (1923)
Bylund, Erik, Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867 = The colonization of Pite lappmark until 1867,
Geographica, 0373-4358 ; 30, Uppsala (1956)
Fahlman, Johan: En geokemisk kartering över området kring Nasa silvergruva : Effekterna av historisk gruvdrift i
svensk fjällmiljö. Kandidatuppsats, Umeå universitet/Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. 2012.
Forsgren, Eric: Nasafjäll – Silverfjället, ett omänskligt gruvprojekt (2008).
Forsgren, Eric: Silverfjället film (1968)

Klang, Lennart. Fornminnesinventering och bergshistoria i Västerbottens fjällvärld. Från Nasafjäll till Olden.
Subarktisk gruvhantering med fokus på Västerbottensfjällen. Föredrag från symposium i Luleå den 31 mars
2000, s. 5-16. Red.: K. Awebro och L. Klang. Jernkontorets bergshistoriska utskott H 70. Stockholm.

Klang, Lennart. Inmutningar och gruvdriftsförsök kring sekelskiftet 1900 - exempel från det subarktiska fjällområdet i
Västerbottens län, Sverige. Subarctic Mining II. Paper presented at a symposium in Luleå, June 15th 2001,
s. 163-187. Red.: K. 

Klang, Lennart. Ramundbergets gamla gruvor i Tännäs socken, Härjedalen. Kulturhistorisk dokumentation 2004
och 2005. Rapport sammanställd på uppdrag av länsstyrelsen i Jämtlands län. 93 sidor.
Klang, Lennart Ramundbergets gamla gruvor. Kulturhistorisk dokumentation 2004.

Laplandica, 0282-1621 ; 6, Stockholm: Institutet för lappmarksforskning

Laplandica, 0282-1621 ; 3, Stockholm: Länsstyrelsen i Norrbottens län
Lindgren, Åsa Silbojokk 2014. Arkeologisk besiktning inom Raä Arjeplog 368:1, Arjeplogs kommun,
Lappland, Norrbottens län. Norrbottens museum (här finns ett flertal rapporter från arkeologiska
undersökningar av Silbojokk från 2005 m fl år).
Lundman, Bo: Ett bidrag till kunskapen om Nasafjäll efter år 1810. 3:e Nasafjällstiden 1887-1946-1999.
Eget förlag (2010, eget förlag). 

Roslund, Ylva Den arkeologiska undersökningen – Silvret från Nasafjäll (1989)
Silverfjället av Eric Forsgren (1968, film)
Söderberg, Maria: Blygruvan i Laisvall (2009 Midsommar).
Söderberg, Maria. Nasaleden. En vandring 2–12 juli 2010 (2011 Midsommar).
Söderberg, Maria: Länge leve gruvan (2010, film SVT och Filmpool Nord)

Nasafjäll 2015: Arkeologerna Lena Berg Nilsson och Lennart Klang, Maria Söderberg
 och Robert Bygn, turleder fra Norge, Rana turistförening.

Arkeolog Lennart Klang vid Nasafjällsgruvan. 2015. Foto © Maria Söderberg