Snö – en framtida lyxprodukt

Om man är uppvuxen med snörika vintrar, därtill väldigt långa, är snö inget speciellt. Det finns – och fanns – där bara. 

Kanske är det dags att på allvar se snö som något riktigt unikt? Tänker på det när jag ser det fina programmet från Kobra om snö som lyxvara.
Som barn tyckte jag knappast det var lyx se snödrivor kvar vid skolavslutningen i juni. Isen på Hornavan låg en bra bit in på sommarlovet. Vi gick i simskola och lärde oss ta märket ”Fisken” i 12-14 grader varmt vatten. På stranden vid Galtisguts värmde en stor eld och de spinkiga benen hade fläckar av stora röda ”rosor”.
På vintern var det skidåkning och pulka som gällde. Och snölekar som att hoppa ned från garaget ned i mjuksnön.
Så här presenterar redaktionen för Kobra SVT1 sitt program: ”Från världens alla glaciärer, snötoppar och polarområden kommer samma rapporter – allt smälter. Och ju mindre snö det finns desto lyxigare blir den. Inte bara för vinterlekar på skridskor, skidor och scooter utan också för konstnärer, författare och musiker. När det droppar och lossar – hur påverkas kulturen?”
Se gärna! Klicka här! http://www.svt.se/kobra/17-dec

Lyssna på låten ”Ice Dance” med Danny Elfman! Visst är det mycket snö i detta stycke!? http://www.shazam.com/discover/track/3126735

Här är några bilder från julhelgens snöutflykter med mina ungar, Anna och Lars.
Det där med att vara frusen varierar: Lars är nästan alltid varm, särskilt om händerna. Anna och jag är frusna med kalla fingrar och tår.
Min mamma Elsa vill helst ha 18-20 grader inomhus, Anna och jag minst 22. Vi bråkar ofta om värme och kyla. Alltså, vi är bara olika!

Foto © Maria Söderberg julhelgen 2014

PS! Efter julhelgen sätter vi fart med kommande nr av Magasin Silvervägen – bland annat om Ljusets år 2015. Nu laddar jag för Ljusets år – 2015. 
http://midsommarudden.blogspot.se/2014/10/magasin-silvervagen-2015-ljuset-i-fokus.html

Murmansk, Ryssland: Rubelkris och undervisning i svenska

Entusiast för svenska språket: Ksenia Pankina, lärare i Murmansk.

Med minsta möjliga resurser är
svensklärare runt om i världen
några av Sveriges bästa ambassadörer.

18 december 2014. Ryssland skakas av rubelkris. Stora snöflingor faller ymnigt över Murmansk vid Barents hav. Det här är den största staden norr om Polcirkeln och solen visar sig över huvud taget inte denna tid på året.
Precis när vi drar fram där över trottoarer med skospetsen som en plog i all nysnö, och får hjälp att hitta fram, håller president Putin sin stora presskonferens. Han vill lugna folket om att rubeln ska återställas och försäkra omvärlden att sanktioner inte biter på det ryska folket. Vi, i detta fall, är två språkstudenter som läst norska, svenska och engelska. Den ena av dem ska fortsätta med sina studier i norska språket och flyttar efter nyår till Alta. 

Vid ingången till avdelningen för utländska språk på Murmansk universitet, byggnad ”M” möter ett flaggspel. Här samsas tyska, ryska och japanska nationsflaggor med de skandinaviska. En trappa upp möter vänliga människor som försäkrar oss om att vi kan möta en lärare i svenska, Alesya Afanasieva. Men hon har lektion just nu och vi väntar i det supertrånga studentkaféet. Här sitter ekonomistudenterna med näsan mot sina mobiler och följer rubelnyheter. "Putin är världens mäktigaste person", säger en. De tror inte att deras utbyte med asiatiska länder ska påverkas av denna – vad de tror – tillfälliga kris.
– Jag hade sex studenter i svenska språket, berättar Alesya Afanasieva när jag får träffa henne. Hon har bråttom. Det blir en kort pratstund. 
Hon visar kurslitteratur och berättar med entusiasm om svenska språket. 
I en annan byggnad, tio minuters promenad från byggnad "M" ligger Norra handelskammaren där en lärare, Ksenia Pankina, arbetar inom det Rysk-svenska rådet. 

Hon berättar hade elva studenter i svenska, men nu är det sex kvar. Hon är glad för böcker och det stöd som Svenska institutet i Stockholm kan ge, men när hon berättar om hur mycket hon tjänar varje månad  blir man bekymrad. 

Summan för svensklektionerna (två kvällar i veckan) ger 2 000 rubel i månaden. Med dagens rubelkurs (17/12) innebär det 260 skr. För ett år sedan var det det dubbelt så mycket. Men nästa år planerar hon att utöka antalet lektioner till fyra i veckan.
– Just nu är det nästan omöjligt att kunna fördjupa sina studier i Sverige, berättar hon.
– Det är krävs kontakter och pengar. 
Förra året hade hon 17 studenter i svenska.
– Men elva slutade och nu är det sex studenter som fortsätter studera svenska. 

Hon beskriver också hur en del elever ger upp när de inte känner att de kan praktisera sina språkkunskaper. 
– Vi har just nu inga svenska företag på plats. Det är möjligt att det är ett enda, KOLTAK heter de. Men en rolig sak hände i höst när tre studenter blev erbjudna arbete en tid på ett hotell i Överkalix. Nu får de en chans att träna sin svenska.

Det rysk-svenska rådet i Murmansk vill stödja företag som vill etablera sig och utveckla ett affärssamarbete. Ksenia Pankina är assistent i verksamheten som leds av Tatiana Fedorei, som är ansvarig för kontoret. Men med sanktioner, Ukrainafrågan och rubelkris håller verksamheten låg profil – just nu. Hennes grundlön från det svensk-ryska rådet är 22 000 rubel i månaden. Trots krisen i ekonomin tror hon knappast att lönen kommer att höjas. Beloppet motsvarar 2 860 skr. Som jämförelse kan nämnas att en sjöman i Murmansk tjänar minst det dubbla, en sjökapen tre gånger så mycket. 

Rapport från Murmansk
18/12-14:
Maria Söderberg

Ksenia Pankina har besökt Sverige många gånger. Hon brinner för språket. 
Är det något särskilt du önskar till din svenskundervisning? undrar jag. 
Hon nickar och berättar om hur ofta hon får kopiera eller skriva av övningshäften till sina elever.
– Det skulle vara roligt att få nya böcker. Helst sådana som har många övningar!   

 















Fotnot: Lärarna var intresserad av att uppmuntra eleverna att delta i möten om Barents Road. Det innebär mötesplatser om vår bakgrund i Barentsområdet.  
http://fotografmariasoderberg.blogspot.ru/2014/12/barents-road-2015-meeting-places-in.html

Rysk-svenska rådets hemsida: http://eng.rus-swe-council.com __________________________________________


November 2014: Hotat svenskundervisning för 38 000 studenter, upprop: http://www.namninsamling.com/site/get.asp?Raddasvenskundervisningen

Maria Holmstedt, Uppsala: “Mycket viktigt att inte svenskundervisningen läggs ned ur många aspekter t ex upprätthållande av fred, kulturmöten, kontakter, jobbmöjligheter, arbetskraft m m”.

Julia Kolesova, Sankt Petersburg: “Fortsätt att sätta Sverige på kartan!”

Uppropet och många artiklar under hösten fick effekt.
Här ett PM när Löfvens regering svängde: http://www.regeringen.se/sb/d/18268/a/250691

Från uppropet med 1 003 namn:

Svenskundervisningen i utlandet är en ovärderlig ur forsknings-, utbildnings- och
kulturutbytesperspektiv, och kostar mycket lite. Det främjar
tvärvetenskapliga samarbeten, mobilitet, internationalisering,
medelsökande,bättre kunskap om Sverige i omvärlden, demokratiseringsprocesser och arbetat mot ett öppnare samhälle i andra länder. Förutom detta ger det även möjlighet till forskning i det svenska språket,
och det för en försvinnande liten summa. Undervisningen fungerar även som
plats för interkulturella möten som konferenser, seminarier och föreläsningar för människor med intresse för Sverige, Skandinavien och skandinavisk kultur och är då en fantastisk resurs för såväl stora som små högskolor i andra länder med begränsade resurser.

Svenskundervisningen finns i en stor del av världen och är en enorm tillgång till att skapa och upprätthålla den positiva bild av Sverige som en stor del av världen idag besitter, men framförallt är det även ett bidrag till att väcka engagemanget för ett mer demokratiskt och öppet samhälle där dessa privilegier inte finns idag. Vänligen, låt inte dessa väletablerade bildningsinstitutioner gå förlorade. Det skulle ha en garanterat negativ effekt.

To the government of Sweden,
The signers of this petition strongly disagree with the suggestion in
this year’s budget bill to successively cut funding for the Swedish language education abroad. This decision reflects a lack of investigation on the government’s part, and this decision can have devastating
effects.

The Swedish language education provides an invaluable contribution to research,
education and cultural exchange, all happening on a minute budget. It promotes cross-disciplinary cooperation, mobility, internationalization, and the application of funds, increased knowledge about Sweden in the world, democratization processes and the progress towards a yet more open society in other countries. Except from this it also gives an opportunity to research in the Swedish language, and this for a very limited sum of funds. This education also function as a place for intercultural meetings, national centers and fora for courses, conferences, seminars and lectures for people with an interest in Sweden, but also for Scandinavia and Scandinavian culture and are thereby an excellent resource for both small and large educational establishments in other countries with a limited budget. 

The Swedish education abroad exist in a large part of the world and is an excellent asset to create and maintain the interest, knowledge and positive impression of Sweden that a large part of the world are in possession of today. More importantly it is also a important contribution in order to create engagement for a yet more democratic and open society within those places that does not possess these privileges today. Please, don't get rid of these well established institutions of knowledge. It would've had a guaranteed negative impact. 

I bokhyllan hos Alesya Afanasieva. 

Barents Road 2015 – Meeting places in four countries, 1,500 km

A N  I D E A :

Barents Road 2015

Meeting places in four countries, 1,500 km

Meeting in Luleå 9/12-14: http://fotografmariasoderberg.blogspot.se/2014/11/lulea-kulturens-hus-912-kl-18-barents.html

Coming meeting: Murmansk December, 18  2014 at TV21, Zhurby str. Interested to take part? Please send an e-mail to info@mariafoto.se We´ll discuss future plans. 

Concerning an application for meeting places in Russia, Finland, Sweden and Norway with the focus on media and history

Map from http://www.barentsroad.org
with my road mark. 

It takes only a quick look at a map of northern Europe to see that there is something really exciting here: the Barents region. Nowhere else in my homeland Sweden do so many countries meet. In historical terms there are many common denominators.

The four countries are linked by a road that runs for 1,500 kilometres.

It is called the Barents Road. But what does this road mean? Does it have any significance at all? Although it has been part of my consciousness for a long time, the term “Barents Road” has not had any great relevance for my commitment to northern issues. It started to become interesting to me in 2013, however, when I produced a journey that went under the name “Literary Arctic Journey”. It started from Luleå and went via Vuollerim, Kiruna, Tromsø, Alta and Kautokeino.

My eyes fell on the Barents Road when I was searching for information for an Arctic literary tour as part of Literary Journey/Belarus. Here you can see a number of texts and pictures from the journey: http://literaryarcticjourney.blogspot.se

Within the framework of Barents Press Sweden, where I am on the board, in 2015 we will be exploring the course of the road in detail, and naturally meeting the people who live there. Preparations were made in 2014. We are planning a theme involving history and media.

The target group is the general public. The concept can also very well include music and guided tours so that we can learn more about the area/city where we are. 

The aim is to spread knowledge about each other’s areas and to exchange ideas. A subsidiary aim during the work with Barents Road is to survey the situation for media. We envisage a report on the media situation in four countries in the Barents region, focusing on how the general public can receive local news. One reason for this question is the clear deterioration in news coverage that is taking place in northern Sweden.

A few of us have discussed a potential route and some themes. An important book that we would like to see as part of the project is the one about the Barents encyclopaedia (coming 2015). Here is a brief introduction: “The aim of the project is to produce a history book and an encyclopaedia about the Barents region, which is the final result of ten years of cooperation between researchers at Luleå Technical University, Umeå University, Bodø University, Tromsø University, Lapland University, Oulu University, Joensuu University, Murmansk State Humanities University, Northern Arctic Federal University Arkhangelsk, Petrozavodsk State University and Syktyvkar State University.” (From the project description by Prof. Lars Elenius 2013).

It is planned to divide the 2015 tour into four parts:

– Murmansk and Kandalaksha.

- Kemijärvi and Tervola/Torneå

- Luleå and Arjeplog

- Fauske/alt. Saltdal and Bodø

Are you interested in taking part and receiving information?

Email info@mariafoto.se

And of course: We need financiers, and in the immediate future we will be drafting a proposal that we think can be interesting for a number of actors in the region. This application will includes invited guests and participants, accommodation, transport, lecturers’ fees, rental of premises and production in eight cities/places.

I´m thankful that Länsstyrelsen in Norrbottens län/The County Administrative Board in Norrbotten has given us a first important support to develop the idea. 

Maria Söderberg  

16/12 2014

Photographer and producer

Member of the board of Barents Press Sweden.

Map from exhibition in Murmansk 2013. 

Luleå, Kulturens Hus 9/12 kl. 17.30: Barents Road – dröm och idé

Bilder från en resa längs Barents Road juli 2014. Foto © Maria Söderberg

För tjugo år sedan fanns det många visioner om samarbete och resor i Barentsområdet.
En sådan idé var Barents Road. Vad hände? 
Medverkande: Inledning av Maria Söderberg, fotograf och medlem i Barents Press Sverige, om idén och bakgrunden till ”Barents Road”. 
Författaren Lars Gyllenhaal, om sin resor till Kolahalvön i början av 90-talet.
Dessutom medverkar Bernt Viklund, som lämnar en rapport från Murmansk filmfestival 27–29 november 2014: http://www.northchar.ru/eng/ 

Tidigt engagerad i Ryssland:
Författaren Lars Gyllenhaal.

Vi bjuder på kaffe, te & bullar. Glögg. Fri entré.
Kl. 17.30
Arrangör Barents Press Sverige i samarbete med biblioteket, Kulturens Hus Luleå.


Information: Maria Söderberg
070 3500555 info@mariafoto.se

Det pågår fler möten samma kväll på Kulturens Hus! Läs gärna mer här:
http://www.kulturenshus.com/toppmeny/program/evenemang/evenemang/kontextbarbrolindgrenlasseberg.5.3a5dcb22147f13baf0d865.html

Några tankar I-III: Stockholm Literature på Moderna museet

I.

"Du har ansvar för allt. För dina föräldrar, din historia", sa Michail Sjisjkin, rysk författare, "alla vill vi förstås vara stolta, men om du skäms?" Han fortsatte och menade att man då har en plikt att inte vara tyst. Detta och mycket annat spännande fanns med i författarsamtal på Stockholm Literature. Höjdarstunder sannerligen med Sofi Oksanen, Goran Vojnovic, Akram Zaatari och andra. Allt på Moderna museet medan höstlöven vilt kastades runt där utanför.

Michail Sjisjkin, Sofi Oksanen och Stefan Ingvarsson.

II.

Nu blev jag riktigt nyfiken. Här gäller det att hålla kikaren i spaningsläge för Akram Zaatari. I mars ställer han ut i Sverige. Men idag satt han i samtal med Daniel Birnbaum (chef på Moderna Museet) och berättade om sina verk. Bland annat gjorde han en film som blev uppmärksammad: "Letter to a Refusing Pilot" om en israelisk pilot som vägrade bomba en skola. Han arbetar med ett helt otroligt fotoarkiv om arabvärlden, Arab Image Foundation i Beirut, med 600 000 bilder.

Akram Zaatari och Daniel Birnbaum. 

III.

För två veckor sedan gick jag med min mamma Elsa Söderberg och spanade i Rom. Och så stod jag plötsligt förstenad framför en tavla i ett museum: "Magdalena" av Caravaggio. Så vacker! Målaren visste jag inte mycket om. Och idag händer det otroliga när den underfundige författaren Álvaro Enrigue (från Mexico, bor i New York) pratar om just Caravaggio – som spelar tennis (!) 1599 i sin senaste roman "Tiebreak" med en spansk poet... Det här samtalet som Carina Burman höll i avslutade dagen och många gick därifrån med ett leende. Hur otrolig kan inte boken vara? Eller varför inte en författare? Allt detta på Stockholm Literature.

Álvaro Enrigue, Mexico. 

Maria Magdalena av Caravaggio.

Text och foto (utom tavlan förstås): Maria Söderberg


Läs mer här:
http://www.modernamuseet.se/sv/Stockholm/Program/Stockholm-Literature-2014/

Glaciäris från Salajekna nådde en halvmiljonpublik under årets bokmässa i Göteborg

Mellan 1 500–2 000 såg glaciärisen varje dag på bokmässan. Flera hundra kände på isen. 

Glaciäris från Salajekna nådde 
minst en halv miljon under 
årets bokmässa i Göteborg

Vad skrevs om glaciärisen på Internationella torget? 
Hur många såg inslag i TV och hörde radioinslag? I morse satte jag mig vid datorn och försökte göra en uppskattning.

Kunde därefter sammanfatta detta:
– Tillsammans med temalandet Brasilien blev glaciärisen på Internationella torget en av de områden som media lyfte fram inledningsvis på årets bokmässa, t ex i SVT och på mässans egen hemsida. Gomorron Sverige SVT1 ses av ungefär 100 000 tittare vid åttatiden, enligt Catarina Wilson, chef för företagskommunikation på SVT. Inslaget ligger sedan kvar på deras webb. 

– Bokmässans ledning valde att lyfta fram glaciärisen i pressmeddelanden och på sin hemsida under dagarna. Birgitta Jacobsson Ekblom, kommunikationschef på Bok & Bibliotek, berättar att man haft 125 000 träffar under bokmässeveckan, varav 104 000 unika. 
– Uppskattningsvis 1 500-2 000 personer stannade varje dag till extra på Internationella torget för att känna på isen, titta på den. (Osäker uppskattning som jag diskuterat med bokmässan). Fler hundra kände varje dag på isen enligt de som stod där. 
– Drygt 800 deltog i den klimatquiz som Naturskyddsföreningen arrangerade. Marianne Hofman, Mats Holmström (Arjeplog) och alla volontärer från Naturskyddsföreningen är att gratulera för den oväntat höga siffran. För varje quiz blev det ju också ett samtal.
– Glaciärisen åtföljdes av en rad rubriker. LO-TCO Biståndsnämnden med sin slogan ”Det finns inga jobb på en död planet" syntes mest tillsammans med "Symbol för global uppvärmning”. Lokalpress och lokalradio tillsammans når c a en kvarts miljon, allt från NSD, Dala-Demkraten, Norran, Sydsvenskan, P4 Radio Norrbotten. 

– Annons på baksidan av mässkatalogen, trycktes i 300 000 ex. gick ut som bilaga i Göteborg-Posten den 14/9. Mässkatalogen användes flitigt under mässdagarna.

– Internationella torgets programtidning informerade om glaciärisen. Skickades ut av Sida och delades även ut av utställare. 

– Facebook, Twitter och Instagram: En uppskattning om kanske 20 000 st som såg något. Helt klart är att dessa mediala forum växer. Ett ex. Jag har själv lagt upp flera länkar om isen och har 1 100 i min logg. Eftersom vi var ett antal personer som använde detta forum upprepade gånger är det inget felaktigt antagande att minst 30 000 såg budskapet (i detta fall enbart via FB).

– Hur gick informationsflödet hos Sida, LO-TCO Biståndsnämnd och Naturskyddsföreningen? Jag ska få hjälp uppskattad detta – återkommer! 

– Mediatäckning: Sammantaget fick torgets glaciäris närmare en halv miljon tittare/läsare/mässbesökare. 

Självklart säger det inget om hur länge någon lyssnade till något eller besökte isen på mässans plan 2, men de mediala kontaktytorna som iscensattes finns kring denna nivå. 

Inte heller säger de något om folk blir klimatsmartare, återkommer till Internationella ett annat år eller kommer att besöka glaciären i framtiden; men, som sagt, kommunicerat glaciäris har vi gjort. 

Vad händer med den bit glaciäris som finns kvar? 
Ja, det är säkert kvar 150 kg spännande is. Den har åkt in i fryslager i Göteborg. Kanske finns det ännu ett äventyr att upptäcka? 

Ett urval länkar om glaciärisen på Internationella torget:

Norrbottnisk glaciäris på Bokmässan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5973820
Bokmässan i Göteborg invigs på torsdag, början på en fest för alla bokälskare. Från Norrbotten deltar bland andra frilansjournalisten Maria Söderberg från Arjeplog- och ett stycke glaciäris från Salajekna.

Om Lilla Scenen och isen:
"Klimatfrågan uppmärksammas också, på ett mycket konkret vis. Ett 400 kilo tungt och minst 2 000 år gammalt isblock från Sveriges största, men krympande, glaciär Salajekna kommer att stå och smälta på Internationella Torget som en påminnelse om den pågående uppvärmningen av jordklotet."
http://www.bokmassan.se/sv/nyheter/jorden-runt-varv-pa-varv/

Pressmeddelande: Smältande glaciäris på bokmässan: Symbol för global uppvärmning
http://www.internationellatorget.se/smaltande-glaciaris-pa-bokmassan-symbol-for-global-uppvarmning/

Smältande glaciäris på bokmässan: Symbol för global uppvärmning
http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/smaeltande-glaciaeris-paa-bokmaessan-symbol-foer-global-uppvaermning-1059004

Direktsändning i SVT Gomorron Sverige kl. 7:45 från Internationella torget (längd 6:30) 25/9:
http://www.svtplay.se/klipp/2348990/en-glaciar-i-brasilianska-goteborg

Ledarblogg NSD Olov Abrahamson: ”Klimathotet kommer att vara påtagligt under bokmässan i Göteborg, som startade under torsdagen. Is från Sveriges största glaciär i Arjeplogsfjällen kommer att symbolisera denna ödesfråg under mässdagarna.”

http://www.nsd.se/bloggar/ledarbloggen/is-fran-arjeplog-i-goteborg/?blog=6811846&entry=8759865

Vad gör en smältande glaciär på Bokmässan?
”Klimatet är en ödesfråga för hela mänskligheten – inte minst för fackföreningsrörelsen. På Internationella torget på Bokmässan i Göteborg kan du själv se hur en bit från Sveriges största glaciär, Salajekna, smälter inför dina ögon.”
http://www.lotcobistand.org/varfor-har-vi-slapat-en-smaltande-glaciar-till-bokmassan

Glaciärisen lockar fortfarande

Det skulle ha blivit sista resan för glaciärblocket från Salajekna. Men inte ens värmen i mässhallen och alla de händer som klappade på blocket under de fyra dagar Bokmässan i Göteborg pågick fick den tvåtusen år gamla isen att ge upp och smälta bort.
-Kärleken är alltid varm, men den kalla isen kan bli en uppmaning till mänskligheten att förhålla sig kärleksfull till luften, vattnet och jorden, sa författaren Björn Ranelid, som besökte isen tillsammans med sin hustru Margareta.

http://www.arjeplognytt.se/nyheter/glaciarisen-lockar-fortfarande

"Det finns inga arbeten på en död planet"
http://www.dalademokraten.se/kultur/det-finns-inga-arbeten-pa-en-dod-planet
Ett litet isblock från glaciären Salajekna står i en monter och smälter sakta bort på Bokmässan. Den får symbolisera klimathotet.
"Det finns inga arbeten på en död planet", Per-Olof Sjöö, ordförande för det globala facket Bygg- och träarbetareinternationalen.
Vi befinner oss på Internationella torget på Bokmässan i Göteborg.

Internationella torget: Smältande glaciäris på bokmässan – symbol för global uppvärmning
http://lillascenentorget.blogspot.se/2014/09/internationella-torget-smaltande.html

Inga arbeten på en död planet
http://www.lotcobistand.org/inga-arbeten-pa-en-dod-planet
"Många besökare känner på glaciären. De stannar upp i vimlet, fotagraferar och frågar. Under parollen "Inga arbeten på en död planet" får LO-TCO Biståndsnämnd tillfälle att diskutera det globala miljöhotet och den fackliga kampen på Bokmässan i Göteborg." Klimathotet har aldrig varit mer påtagligt. Is från Sveriges största glaciär i Arjeplogsfjällen får symbolisera en av världens ödesfrågor på årets Bok och biblioteksmässas Internationella torg."

Glaciären smälter på bokmässan:
Förhoppningsvis ska det finnas något kvar av den smältande biten is från glaciären Salajekna på bokmässan nu på lördag. Då pratar GS ordförande Per-Olof Sjöö om hållbart bostadsbyggande och hur byggsektorns utsläpp av växthusgaser kan minska.
http://www.da.se/home/da/content.nsf/aget?open&key=glaciaren_smalter_pa_bokmassan_1411732224761

Glaciärisen lockar fortfarande: Det skulle ha blivit sista resan för glaciärblocket från Salajekna. Men inte ens värmen i mässhallen och alla de händer som klappade på blocket under de fyra dagar Bokmässan i Göteborg pågick fick den tvåtusen år gamla isen att ge upp och smälta bort. ”Kärleken är alltid varm, men den kalla isen kan bli en uppmaning till mänskligheten att förhålla sig kärleksfull till luften, vattnet och jorden, sa författaren Björn Ranelid, som besökte isen tillsammans med sin hustru Margareta”.

http://www.arjeplognytt.se/nyheter/glaciarisen-lockar-fortfarande

http://www.bokmassan.se/
Ett axplock från torsdagen: isen från Salajekna
Maria Söderberg intervjuas i SVT om det 400 kilo tunga och minst 2 000 år gamla isblocket från Sveriges största, men krympande, glaciär Salajekna som står och smälter på Internationella Torget som en påminnelse om den pågående uppvärmningen av jordklotet.

400 kg glaciäris på Bokmässan 2014
På Bokmässans Internationella torg kan du uppleva ett tvåtusen år gammalt isstycke.
Gissa när just den här isen kommer att smälta ned!
http://polarisen.se/nyheter/400-kg-glaciaris-pa-bokmassan-2014/

GS på bokmässan i Göteborg: Det finns inga arbeten på en död planet.
Under bokmässan i Göteborg kan man få se och ta på en bit av Svensk 2000årig glaciär. Den har tagits dit av LO-TCO biståndsnämnd tillsammans med Naturskyddsföreningen. På plats är även Per-Olof Sjöö, ordförande för GS facket men även LO-TCO- Biståndsnämnd.
http://www.gsfacket.se/home/gs/content.nsf/aget?openagent&key=gs_pa_bokmassan_i_goteborg_det_finns_inga_arbeten_pa_en_dod_planet_1411827088813

Norra Västerbotten: Både värme och kyla på årets bokmässa
"Mitt i värmen var ett av mässans mer uppseendeväckande inslag ett sakta smältande isblock. Men inte vilken is som helst, utan hämtad direkt från glaciären Salajekna i Arjeplog. Naturskyddsföreningen m.fl. stod bakom detta för att dra uppmärksamhet till klimatfrågan. Att låta mässbesökarna konfronteras med tvåtusen år gammal is som nu håller på att smälta även uppe på fjället fick mycket uppmärksamhet."
http://norran.se/noje-kultur/litteratur/bade-varme-och-kyla-pa-arets-bokmassa-273811

Puffar på många ställen, t ex Instagram, Twitter, Facebook ex vis: https://www.facebook.com/basedrobe/posts/347405598717472

Sydsvenskan 25/9:
"30:e bokmässan är igång i Göteborg
3000 programpunkter med över 2000 medverkande. 900 utställare och ett stort block is från en glaciär. Det är dags för bokmässan i Göteborg, som i år fyller 30 år. Följ direktrapporteringen"
http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/30e-bokmassan-smygstartade/
"Maria Källsson, som är ansvarig för bokmässan, berättade också om en spektakulär punkt i årets program.
– Vi väntas få hit en gigantisk glaciärbit ikväll, som kommer att finnas på mässan. Det är en manifestation för att göra oss uppmärksamma på klimatförändringarna, sa hon,"

Puff i tidigt skede:
http://midsommarudden.blogspot.se/2014/09/glaciaris-fran-salajekna-till-bok.html

Bloggare "Inger" 2/10:
http://varttredjeliv3.blogspot.se/2014/10/bok-och-biblioteksmassan-goteborg.html
"... men jag var denna dag mera inriktad på annat och det absolut första jag ville se och känna på, var en klump glaciäris, 2 000 år gammal, från Salajeknaglaciären i Arjeplogsfjällen. Av den rejäla klumpen var det inte så mycket kvar men ändå var det ju otroligt att den klarat mässvärmen i 4 dagar. Glaciäris är tydligen mycket tätare än vanlig is.
Glaciärisen i sin låda och fotografen Maria Söderberg. Maria är initiativtagare till
denna isflytt och har med egna ögon under några år sett Salajeknas is krympa.
Syftet var förstås att väcka debatt och ge människor kunskap om att Salajekna har krympt med en km på 100 år. Detta minner mig om att jag för ett tag läste att visserligen smälter isen uppe vid Nordpolen men Sydpolens is växer i omfång av olika anledningar. Men frånsett detta, det kan aldrig vara fel att minska på utsläpp och föroreningar. Att däremot inte göra det, kan vara gruvligt fel!"

PROGRAMPUNKTER PÅ BOKMÄSSAN:

Prof. i glaciologi Per Holmlund, Lilla scenen: http://www.bokmassan.se/en/the-book-fair/arets-program/?eventid=17372

http://www.bokmassan.se/sv/program/arets-program/?eventid=18213
ICE AGE OVER
Datum & tid: lördag 27 sep kl. 14:30 - 15:30
Glaciärerna krymper. Klimatet ändras. Vad innebär detta för människan? Professor Björn-Ola Linnér, Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, författaren Majgull Axelsson, som rest med en polarforskningsexpedition kring Berings sund, och Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, med aktuell bok Tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen. Samtalsledare Maria Söderberg, fotograf.

Professor Björn-Ola Linnér, Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, författaren Majgull Axelsson, diskuterar is.

Vad är Internationella torget på bokmässan?

Internationella Torget  är en del av Göteborgs stora mässa Bok & Bibliotek som varje år har närmare 100 000 besökare. Det består av ett nätverk som samlar över 55 organisationer, förlag och myndigheter. Alla arbetar på olika sätt med globala utvecklingsfrågor, mänskliga rättigheter och för att uppmärksamma de internationella frågorna i Sverige. Sida står som huvudfinansiär. 
På Internationella Torget finns många montrar och bokbord där de deltagande medlemmarna i Internationella Torgets nätverk erbjuder informationsmaterial. 
Exempel på några av de gäster som framträtt på vår scen genom åren: 
Desmond Tutu, Herta Müller, Orhan Pamuk, Adonis, Maryse Condé, Ernesto Cardenal, Jeanette Winterson, Mircea Cârtârescu, Isabel Allende, Alaa Al-Aswany, Erica Jong, Alexander McCall Smith and Barbara Hendricks. 

www.internationellatorget.se

Ishämtaren Mats Holmström från Arjeplog
hade intensiva timmar vid isen.

Polisbevakad glaciäris. 

Per-Olof Sjöö, GS Facket: 
”Det finns inga jobb på död planet".

Professor Per Holmlund berättade om glaciärer.

SVT:s Gomorron Sverige gjorde inslag vid mässtart.