Snö – en framtida lyxprodukt

Om man är uppvuxen med snörika vintrar, därtill väldigt långa, är snö inget speciellt. Det finns – och fanns – där bara. 

Kanske är det dags att på allvar se snö som något riktigt unikt? Tänker på det när jag ser det fina programmet från Kobra om snö som lyxvara.
Som barn tyckte jag knappast det var lyx se snödrivor kvar vid skolavslutningen i juni. Isen på Hornavan låg en bra bit in på sommarlovet. Vi gick i simskola och lärde oss ta märket ”Fisken” i 12-14 grader varmt vatten. På stranden vid Galtisguts värmde en stor eld och de spinkiga benen hade fläckar av stora röda ”rosor”.
På vintern var det skidåkning och pulka som gällde. Och snölekar som att hoppa ned från garaget ned i mjuksnön.
Så här presenterar redaktionen för Kobra SVT1 sitt program: ”Från världens alla glaciärer, snötoppar och polarområden kommer samma rapporter – allt smälter. Och ju mindre snö det finns desto lyxigare blir den. Inte bara för vinterlekar på skridskor, skidor och scooter utan också för konstnärer, författare och musiker. När det droppar och lossar – hur påverkas kulturen?”
Se gärna! Klicka här! http://www.svt.se/kobra/17-dec

Lyssna på låten ”Ice Dance” med Danny Elfman! Visst är det mycket snö i detta stycke!? http://www.shazam.com/discover/track/3126735

Här är några bilder från julhelgens snöutflykter med mina ungar, Anna och Lars.
Det där med att vara frusen varierar: Lars är nästan alltid varm, särskilt om händerna. Anna och jag är frusna med kalla fingrar och tår.
Min mamma Elsa vill helst ha 18-20 grader inomhus, Anna och jag minst 22. Vi bråkar ofta om värme och kyla. Alltså, vi är bara olika!

Foto © Maria Söderberg julhelgen 2014

PS! Efter julhelgen sätter vi fart med kommande nr av Magasin Silvervägen – bland annat om Ljusets år 2015. Nu laddar jag för Ljusets år – 2015. 
http://midsommarudden.blogspot.se/2014/10/magasin-silvervagen-2015-ljuset-i-fokus.html

Murmansk, Ryssland: Rubelkris och undervisning i svenska

Entusiast för svenska språket: Ksenia Pankina, lärare i Murmansk.

Med minsta möjliga resurser är
svensklärare runt om i världen
några av Sveriges bästa ambassadörer.

18 december 2014. Ryssland skakas av rubelkris. Stora snöflingor faller ymnigt över Murmansk vid Barents hav. Det här är den största staden norr om Polcirkeln och solen visar sig över huvud taget inte denna tid på året.
Precis när vi drar fram där över trottoarer med skospetsen som en plog i all nysnö, och får hjälp att hitta fram, håller president Putin sin stora presskonferens. Han vill lugna folket om att rubeln ska återställas och försäkra omvärlden att sanktioner inte biter på det ryska folket. Vi, i detta fall, är två språkstudenter som läst norska, svenska och engelska. Den ena av dem ska fortsätta med sina studier i norska språket och flyttar efter nyår till Alta. 

Vid ingången till avdelningen för utländska språk på Murmansk universitet, byggnad ”M” möter ett flaggspel. Här samsas tyska, ryska och japanska nationsflaggor med de skandinaviska. En trappa upp möter vänliga människor som försäkrar oss om att vi kan möta en lärare i svenska, Alesya Afanasieva. Men hon har lektion just nu och vi väntar i det supertrånga studentkaféet. Här sitter ekonomistudenterna med näsan mot sina mobiler och följer rubelnyheter. "Putin är världens mäktigaste person", säger en. De tror inte att deras utbyte med asiatiska länder ska påverkas av denna – vad de tror – tillfälliga kris.
– Jag hade sex studenter i svenska språket, berättar Alesya Afanasieva när jag får träffa henne. Hon har bråttom. Det blir en kort pratstund. 
Hon visar kurslitteratur och berättar med entusiasm om svenska språket. 
I en annan byggnad, tio minuters promenad från byggnad "M" ligger Norra handelskammaren där en lärare, Ksenia Pankina, arbetar inom det Rysk-svenska rådet. 

Hon berättar hade elva studenter i svenska, men nu är det sex kvar. Hon är glad för böcker och det stöd som Svenska institutet i Stockholm kan ge, men när hon berättar om hur mycket hon tjänar varje månad  blir man bekymrad. 

Summan för svensklektionerna (två kvällar i veckan) ger 2 000 rubel i månaden. Med dagens rubelkurs (17/12) innebär det 260 skr. För ett år sedan var det det dubbelt så mycket. Men nästa år planerar hon att utöka antalet lektioner till fyra i veckan.
– Just nu är det nästan omöjligt att kunna fördjupa sina studier i Sverige, berättar hon.
– Det är krävs kontakter och pengar. 
Förra året hade hon 17 studenter i svenska.
– Men elva slutade och nu är det sex studenter som fortsätter studera svenska. 

Hon beskriver också hur en del elever ger upp när de inte känner att de kan praktisera sina språkkunskaper. 
– Vi har just nu inga svenska företag på plats. Det är möjligt att det är ett enda, KOLTAK heter de. Men en rolig sak hände i höst när tre studenter blev erbjudna arbete en tid på ett hotell i Överkalix. Nu får de en chans att träna sin svenska.

Det rysk-svenska rådet i Murmansk vill stödja företag som vill etablera sig och utveckla ett affärssamarbete. Ksenia Pankina är assistent i verksamheten som leds av Tatiana Fedorei, som är ansvarig för kontoret. Men med sanktioner, Ukrainafrågan och rubelkris håller verksamheten låg profil – just nu. Hennes grundlön från det svensk-ryska rådet är 22 000 rubel i månaden. Trots krisen i ekonomin tror hon knappast att lönen kommer att höjas. Beloppet motsvarar 2 860 skr. Som jämförelse kan nämnas att en sjöman i Murmansk tjänar minst det dubbla, en sjökapen tre gånger så mycket. 

Rapport från Murmansk
18/12-14:
Maria Söderberg

Ksenia Pankina har besökt Sverige många gånger. Hon brinner för språket. 
Är det något särskilt du önskar till din svenskundervisning? undrar jag. 
Hon nickar och berättar om hur ofta hon får kopiera eller skriva av övningshäften till sina elever.
– Det skulle vara roligt att få nya böcker. Helst sådana som har många övningar!   

 















Fotnot: Lärarna var intresserad av att uppmuntra eleverna att delta i möten om Barents Road. Det innebär mötesplatser om vår bakgrund i Barentsområdet.  
http://fotografmariasoderberg.blogspot.ru/2014/12/barents-road-2015-meeting-places-in.html

Rysk-svenska rådets hemsida: http://eng.rus-swe-council.com __________________________________________


November 2014: Hotat svenskundervisning för 38 000 studenter, upprop: http://www.namninsamling.com/site/get.asp?Raddasvenskundervisningen

Maria Holmstedt, Uppsala: “Mycket viktigt att inte svenskundervisningen läggs ned ur många aspekter t ex upprätthållande av fred, kulturmöten, kontakter, jobbmöjligheter, arbetskraft m m”.

Julia Kolesova, Sankt Petersburg: “Fortsätt att sätta Sverige på kartan!”

Uppropet och många artiklar under hösten fick effekt.
Här ett PM när Löfvens regering svängde: http://www.regeringen.se/sb/d/18268/a/250691

Från uppropet med 1 003 namn:

Svenskundervisningen i utlandet är en ovärderlig ur forsknings-, utbildnings- och
kulturutbytesperspektiv, och kostar mycket lite. Det främjar
tvärvetenskapliga samarbeten, mobilitet, internationalisering,
medelsökande,bättre kunskap om Sverige i omvärlden, demokratiseringsprocesser och arbetat mot ett öppnare samhälle i andra länder. Förutom detta ger det även möjlighet till forskning i det svenska språket,
och det för en försvinnande liten summa. Undervisningen fungerar även som
plats för interkulturella möten som konferenser, seminarier och föreläsningar för människor med intresse för Sverige, Skandinavien och skandinavisk kultur och är då en fantastisk resurs för såväl stora som små högskolor i andra länder med begränsade resurser.

Svenskundervisningen finns i en stor del av världen och är en enorm tillgång till att skapa och upprätthålla den positiva bild av Sverige som en stor del av världen idag besitter, men framförallt är det även ett bidrag till att väcka engagemanget för ett mer demokratiskt och öppet samhälle där dessa privilegier inte finns idag. Vänligen, låt inte dessa väletablerade bildningsinstitutioner gå förlorade. Det skulle ha en garanterat negativ effekt.

To the government of Sweden,
The signers of this petition strongly disagree with the suggestion in
this year’s budget bill to successively cut funding for the Swedish language education abroad. This decision reflects a lack of investigation on the government’s part, and this decision can have devastating
effects.

The Swedish language education provides an invaluable contribution to research,
education and cultural exchange, all happening on a minute budget. It promotes cross-disciplinary cooperation, mobility, internationalization, and the application of funds, increased knowledge about Sweden in the world, democratization processes and the progress towards a yet more open society in other countries. Except from this it also gives an opportunity to research in the Swedish language, and this for a very limited sum of funds. This education also function as a place for intercultural meetings, national centers and fora for courses, conferences, seminars and lectures for people with an interest in Sweden, but also for Scandinavia and Scandinavian culture and are thereby an excellent resource for both small and large educational establishments in other countries with a limited budget. 

The Swedish education abroad exist in a large part of the world and is an excellent asset to create and maintain the interest, knowledge and positive impression of Sweden that a large part of the world are in possession of today. More importantly it is also a important contribution in order to create engagement for a yet more democratic and open society within those places that does not possess these privileges today. Please, don't get rid of these well established institutions of knowledge. It would've had a guaranteed negative impact. 

I bokhyllan hos Alesya Afanasieva. 

Barents Road 2015 – Meeting places in four countries, 1,500 km

A N  I D E A :

Barents Road 2015

Meeting places in four countries, 1,500 km

Meeting in Luleå 9/12-14: http://fotografmariasoderberg.blogspot.se/2014/11/lulea-kulturens-hus-912-kl-18-barents.html

Coming meeting: Murmansk December, 18  2014 at TV21, Zhurby str. Interested to take part? Please send an e-mail to info@mariafoto.se We´ll discuss future plans. 

Concerning an application for meeting places in Russia, Finland, Sweden and Norway with the focus on media and history

Map from http://www.barentsroad.org
with my road mark. 

It takes only a quick look at a map of northern Europe to see that there is something really exciting here: the Barents region. Nowhere else in my homeland Sweden do so many countries meet. In historical terms there are many common denominators.

The four countries are linked by a road that runs for 1,500 kilometres.

It is called the Barents Road. But what does this road mean? Does it have any significance at all? Although it has been part of my consciousness for a long time, the term “Barents Road” has not had any great relevance for my commitment to northern issues. It started to become interesting to me in 2013, however, when I produced a journey that went under the name “Literary Arctic Journey”. It started from Luleå and went via Vuollerim, Kiruna, Tromsø, Alta and Kautokeino.

My eyes fell on the Barents Road when I was searching for information for an Arctic literary tour as part of Literary Journey/Belarus. Here you can see a number of texts and pictures from the journey: http://literaryarcticjourney.blogspot.se

Within the framework of Barents Press Sweden, where I am on the board, in 2015 we will be exploring the course of the road in detail, and naturally meeting the people who live there. Preparations were made in 2014. We are planning a theme involving history and media.

The target group is the general public. The concept can also very well include music and guided tours so that we can learn more about the area/city where we are. 

The aim is to spread knowledge about each other’s areas and to exchange ideas. A subsidiary aim during the work with Barents Road is to survey the situation for media. We envisage a report on the media situation in four countries in the Barents region, focusing on how the general public can receive local news. One reason for this question is the clear deterioration in news coverage that is taking place in northern Sweden.

A few of us have discussed a potential route and some themes. An important book that we would like to see as part of the project is the one about the Barents encyclopaedia (coming 2015). Here is a brief introduction: “The aim of the project is to produce a history book and an encyclopaedia about the Barents region, which is the final result of ten years of cooperation between researchers at Luleå Technical University, Umeå University, Bodø University, Tromsø University, Lapland University, Oulu University, Joensuu University, Murmansk State Humanities University, Northern Arctic Federal University Arkhangelsk, Petrozavodsk State University and Syktyvkar State University.” (From the project description by Prof. Lars Elenius 2013).

It is planned to divide the 2015 tour into four parts:

– Murmansk and Kandalaksha.

- Kemijärvi and Tervola/Torneå

- Luleå and Arjeplog

- Fauske/alt. Saltdal and Bodø

Are you interested in taking part and receiving information?

Email info@mariafoto.se

And of course: We need financiers, and in the immediate future we will be drafting a proposal that we think can be interesting for a number of actors in the region. This application will includes invited guests and participants, accommodation, transport, lecturers’ fees, rental of premises and production in eight cities/places.

I´m thankful that Länsstyrelsen in Norrbottens län/The County Administrative Board in Norrbotten has given us a first important support to develop the idea. 

Maria Söderberg  

16/12 2014

Photographer and producer

Member of the board of Barents Press Sweden.

Map from exhibition in Murmansk 2013.